Det som ger livet ett verkligt innehåll finns bortom utbud och
efterfrågan, men ekonomins och samhällets uppbyggnad avgör om vi kan
odla dessa värden. Wilhelm Röpke (1899--1966) vände sig mot
centralisering och storskalighet, både inom ekonomi och politik. Han
hade en stark tilltro till det civila samhället och förespråkade en
marknadsekonomi med spritt ägande och självständiga medborgare. Utifrån
sin övertygelse om människan som en andlig och moralisk varelse
argumenterade han för en ?tredje väg? som ratade kollektivism, men också
en falsk och rotlös individualism.
Röpkes budskap är en stark plädering för friheten, men inte som ett
abstrakt ideal, utan som en konkret följd av ett samhälle som uppmuntrar
och stärker frihetens förutsättningar. Att ?avproletarisera?
medborgarna, som i det moderna massamhället gjorts egendomslösa, är en
central strävan hos Röpke, som var en av ekonomerna bakom ?det tyska
undret? efter andra världskriget. Men i grund och botten krävs också en
andlig pånyttfödelse. Människan ges bara möjlighet att utveckla sin
potential i ett fritt och decentraliserat samhälle, men ansvaret för att
ta möjligheten är individens eget.
I Förmögen till värdighet tolkar Johan Hakelius Wilhelm Röpkes idéarv
och sätter det i relation till andra tänkare, från Edmund Burke, Evelyn
Waugh och C K Chesterton till Vàclav Havel och Geoff Mulgan. Röpkes
klassiska humanism har djupa rötter, men dess bladverk växer in i vår samtid.
Johan Hakelius är politisk redaktör i Finanstidningen.
Ladda ner Förmögen till värdighet som PDF här »